Simon Klamborn, arkitekt, bor med sin familj i Glumslöv sedan tre år tillbaka. Under föredraget delade Simon med sig av sina visionära tankar på byns möjliga utveckling och arbetet som arkitekt.
 
Men först tog Simon oss med till den italienska ön Sicilien, för att kasta en ost…
 
Arkitektyrket är mångfacetterat – allt från att hjälpa den enskilda familjen med ritningar som möjliggör dröm- huset på Öland till stadsutveckling och stadsplanering.
Tidigt i processen kommer arkitekten in för att ge förslag på hur områden kan kopplas ihop med varandra. Genom att undersöka eller för att lämna helt nya, visionära, förslag på hur krafter i form av rörelser påverkar den enskilda platsen. Dessa kraftfält tycker Simon är spännande att arbeta med och det blir viktig kunskap in i arbetet med att utveckla det offentliga rummet mellan husen – där vi möts och livet sker.
 
Det offentliga rummet mellan husen skall vara vackert men också tillgängligt och respektfullt för dem som lever och verkar på ort och ställe. Rum som expanderar och går från gator och blir till torg: ansvällningstorg; lansettorg. Torgen länkas samman med olika angöringsgator och bildar ett nätverk där gator av olika dignitet möts.
 
Nu tillbaka till den lilla bergsbyn på Sicilien. Här är husen lite ställda på tvären vilket skapar de små torgen som ger utrymme för socialt liv och skugga – samtidigt som gatorna tjänar som regional transportled. Det blir ett respektfullt möte mellan personer som intar sin frukost på den lilla restaurangen och lastbilar med varor på genomresa, där vägen i sin konstruktion säger sakta ner! Precis där som här diskuteras förbifarter – skillnaden är att i Sverige har flertalet av dem också realiserats. Det är tryggt, och går snabbt att köra förbi istället för igenom. Konsekvensen blir att färre hittar gästgiveriet eller den lilla butiken med lokala varor – av en slump. Det ställer helt andra, nya, krav på bybor, entreprenörer och resenärer.
 
Så till Glumslöv och utvecklingen här. Positivt med många olika trafikslag så nära inpå med bibehållen bykänsla. Men en förbifart delar sedan mitten av 1900-talet byn på mitten.
Historiska spår lever dock kvar. Till exempel spår från byggarkungen Kristian IV, som bland annat grundade Kristianstad, som såg till att dra ”kungavägen” genom byn: Heimdalsgatan; då en del av västkustvägen mellan Malmö och Helsingborg.
 
Den som är observant noterar att många av huskropparna utmed Heimdalsgatan på gammalt manér står med långsidorna mot vägen för att definiera densamma.
 
I Sverige har normen ofta varit att skapa trafiksäkerhet genom att skilja de olika trafikslagen från varandra – men kanske främst för att underlätta för biltrafiken? Här några bekymmer- samma passager som Simon noterat:
Det är väldigt lätt att ta sig fram med bil i Glumslöv – konstaterar Simon.
 
Så till förslaget som arbetats fram för ”trekanten”. 33 lägenheter fördelat över tre punkthus. Positivt med förtätning, positivt med förflyttningskedjor i byn som kan välkomna fler invånare och skapa möjlighet för fler att bo kvar i Glumslöv.
 
De tre punkthusen bryter dock idén om Heimdalsgatan som kungavägen med huskroppar som hjälper till att stödja idén om ett gaturum definierat av fasaderna. De tre punkthusen känns snarare igen från förortsområden i större tätorter, stora huskroppar som kräver stora gräsytor där det kan upp- fattas som oklart om det är ytor för hundrastning eller picknic. De tre huskropparna erbjuder bara utsida – det finns ingen insida, ingen välkomnande innergård.
 
Simon ifrågasätter sättet att använda ytan, och förslaget som presenterades för ett år sedan har rönt stort intresse. Bland politiska partier, invånare, till och med hos HSB (okej, de var lite tveksamma), har Simons förslag landat väl – men är det försent?
 
Simon presenterar tankar som inte enbart tar hänsyn till den geografiska platsen ”trekanten” – utan snarare en idésamling för hur hela Glumslöv kan utvecklas som by. Genom en sammanställning av problem och egna förslag på lösningar konstaterar Simon att det finns mycket som överensstämmer med kommunens översiktsplan. Möjligen är det olika vägar fram, möjligen är tidsperspektivet annorlunda men de sammanfattande kvalitéerna och vinsterna med förtätning, trottoarer, bättre lösning för biltrafik, parkerings- platser, gemensamt torg med en julgran vi klär tillsammans vid jul – är överensstämmande.
 
Simon bjöd på en välgrundad genomgång av byns många trafikproblem, delade med sig av många lösningar kopplade till en vision om ett utvecklat Glumslöv med bykänsla.
 
  1. Åtgärder för att få ned hastigheten (korsningen vid affären)
  2. Fullgoda bullerskärmar (Glumslöv och E6/E20)
  3. Tänk på barnen! (Smalare vägar, trottoarer, kantstens-parkeringar).
  4. Trekanten – byns viktigaste tomt! (Hus med traditionell placering, lokaler på bottenplan, grön insida, tysta miljöer, torg för handel – och gran att klä till jul).
 
Simons föredrag engagerade hela mötet – minst lika engagerande som för byborna i den lilla byn på Sicilien när osten kastas i en minst sagt lokal tävling. Säkert var vi många som mot slutet av föredraget kunde föreställa oss en ost rullandes ner förbi Glumslövs brantaste vägar med start på Heimdalsgatan, med minsta motstånd rullandes förbi det lilla torget över Glumslövsvägen med mot Ålabodsvägen vidare ner mot havet.
 
Varmt tack till Simon Klamborn för intressant föredrag.
Varmt välkomna att lyssna på Barbro Boström och Camilla Fjätström den 9 mars.