Vår vän, hedersmedlem och charterpresident Bertil Thermaenius avled den 19 juli!
Vi lärde känna Bertil i slutet på 70-talet men inte visste vi då, att han skulle bli den som skulle fylla våra tisdagskvällar med mening ända fram i nutid.
Vi lärde känna Bertil i slutet på 70-talet men inte visste vi då, att han skulle bli den som skulle fylla våra tisdagskvällar med mening ända fram i nutid.
En februaridag 1983 kom Bertil vandrande genom byn med en vild idé. "Jag tycker att vi ska ha en Rotaryklubb på Örenäs!".
Han var då medlem i Åstorp och hade tidigare varit medlem i Ljungby och både den gamla landskrona klubben och Citadell klubben var allt för ålderstigna i hans smak. Själv var han lika gammal då som klubbens medelålder är idag. ” Det är så många som har jobb på annat håll så därför ska vi ha en kvällsklubb med gott om tid för föredrag och gemenskap”!
Bertils enkla svar på våra frågor om Rotary var: Rotary är ett yrkesnätverk som träffas en gång i veckan och äter lunch eller middag. Det är världens bästa föreläsningsförening och har ett stort engagemang i lokalsamhället och internationellt! Det var inte svårt att svara ja på det anbudet och vi var 8 personer som samlades den 1 mars och fick mer info av Distriktsguvernören.
Bertil drev på och under våren och sommaren fick vi klartecken först lokalt och sedan, när vi uppnått nödvändiga 25 medlemmar, från distriktet och Rotary International.
Vår möteslokal blev biblioteket på Örenäs och med hotellchefen som medlem kunde Bertil också genomföra sin idé om ett Muntre Kökken mellan jul och nyår, när hotellet var stängt. Vi huserade fritt i köket och slottet och fick sakkunnig ledning!
Rotary är en sida av vännen Bertil. En annan är alla glada fester, utflykter, alla hans tal, inte minst till kvinnan och alla djupa diskussioner. Våra tankar går idag till Sofia, Klas, Lotta och Gunilla med familjer och till Marianne – hans särbo sedan 30 år.
Jan Nimmermark & John Kristoffersson
John Kristoffersson:
Ett urval av mina många glada minnen med Bertil:
- Våra pojkar gick i samma klass under mellanstadiet och det anordnades en resa till Fårö för elever, syskon och föräldrar. Vi samlades i Oskarshamn och alla väntade på Bertil - han kom i taxi för bilen hade havererat i Växjö.
- Några familjer samlades på Bertils gård utanför Ljungby, högg ved och samlade ihop hela dagen, därefter var det fest.
- Bertils vistelse hos mig i Zambia gav många oförglömliga minnen, vid en kanotfärd på Zambezifloden stötte han till nosen på en krokodil med paddeln i tron att det var en trästock.
Vid våra ofta förekommande diskussioner var vi överens om nästan allt utom kärnkraften.
Jag är tacksam över den fina vänskap jag haft med Bertil under 40 år.
John